borjaalskalivetigen

ja idag fyller barnbarnet 1 år hipp hipp hurra...samtidigt så är livet rätt kasst just nu. har varit på brottsofferjouren och pratat och ska dit i morgon också, det händer så mycket i mitt liv just nu så jag vet inte om jag ska skratta eller gråta! Det är så bissart, så jag tror att det är ett påhitt alltihopa och ju mer jag gnuggar ögon desto mer sant är allt.

Mitt ex har gjort allt en människa kan göra mot en annan människa som handlar om att bryta ner..men han verkar inte inse det han gör eller så är det så jävligt så att han gör allt medvetet, han har en kraftig beteendestörning. Jag har aldrig varit med om värre övergrepp än det han gör mot mig. jag har aldrig blivit så kränkt av någon annan person som jag blivit kränkt av honom. sen alla miljoners miljoners telefonsamtal som bara handlar om honom, hur mycket han älskar, att be om förlåtelse, vill att allt ska vara bra mellan oss... hur fan tänker man då? är denna man vid sina sinnes fulla bruk?

jag kan inte begripa hur man är fostrad, när man gör på detta sätt. eller handlar det om fostran, jag tror inte det, det kan handla om störningar i beteendet, jag har kollat med hans andra flickvänner och de säger att han var likadan, maktgalen, skulle ha full kontroll över mig, tycker att jag har ett sunket kommunaljobb med skitlön, säger han som inget jobb har!! kallar mig för hora och angriper mig om mitt utseende.. ja detta är bara små små delar i vad han sysslar på med.

Mitt ex vanhedrar alla mina vänner att de utnyttjar mig och är dåliga, de lurar i mig allt ont om honom. ja han manipulerar hela min omgivning. han ringer runt till mina vänner och berättar om att jag varit otrogen mot honom, att jag är ond, att om jag inte hade varit så arg hade han aldrig börjat dricka..

han vanhedrar mina bröder som var och hjälpte mig i januari då de tog tag i simon och ifrågasatte hans onda beteende mot mig. nu ska han hämnas på dem.

ingenting av det han har valt att gära är hans fel utan det är mitt fel, mina vänner, min dotters pojkväns, mina bröders fel. Ja nu anklagar han tom "min nya pojkvän" som i praktiken bara han själv uppfunnit, ( för jag har ingen ny pojkvän)  ja det är alla andras fel men inte hans. Jag fattar inte hur man är funtad och sen fattar jag inte hur fan jag valt honom!! 

jag fattar inte hur jävla sinnessjuk en människa kan bli, allt han äger och har finns i mitt garage, tänk hur snäll jag är att han får bruka mitt garage till sina tillhörigheter, han har ingen bostad, snart inget jobb för firman försätts i konkurs och ändå sitter han och trackar ner på mig!! han kommer att gå i personlig konkurs och han beter sig som ett rövhål och ändå är det mig det är fel på? hur kan det komma sig?

Det enda misstag jag gjorde var att jag mötte honom och var så jävla naiv och blåögd. och den läxan kommer jag sent att glömma detta är en lärdom för livet.... och den kommer jag nog aldrig att glömma bort detta helvet som knappt går att bli av med. han förpestar hela min tillvaro. Han besudlar allt han kommer i kontakt med.

kanske på fredag får jag till ett besöksförbud, som innebär att han får inte ringa mig, inte smsa mig inte komma inärheten av mig och jag får inte prata med honom heller. då kanske det infinner sig någon slags ro. men man vet aldrig hur han reagerar på detta. det kan blir värre och det kan bli bättre men det är 50 - 50.

men man får ta en dag i taget och hoppas på en ljus framtid. Det är allt man kan göra just nu.

jag har underbara vänner som jag kan ringa till, detta tär säkert på dem för alla står så maktlösa inför det som händer just nu. ingen kan ju göra mer än lyssna. Detta är min kamp min djävulska kamp mot den onda. och jag hoppas att jag har tillräckligt med energi för att orka rida igenom denna mardröm.